I en veckas tid har jag våndats och velat om jag skulle gå på minnesgudstjänsten för Louise Bjällebo. Ofta var inställningen att jag inte skulle gå men så säger samvetet att jag borde gå. Men jag vill inte gå för att det kommer vara för jobbigt rent känslomässigt, men jag måste gå för att ta farväl och hedra hennes minne. När jag väl bestämt mig för att gå förberedde jag mig på att det skulle vara fullkomligt fruktansvärt men samtidigt väldigt vackert.

Dom minnen jag har av Louise har alla med underhållning, sång och dans att göra. Dom flesta minnen av henne kommer alltid väcka varma känslor och ett leende på läpparna. Jag minns när hon satte upp Grease där jag var med som dansare och statist. Jag minns en annan musikal hon satte upp i Åseda där jag också var med som dansare och om jag inte minns helt fel hade Louise skrivit manus och texterna till musiken. Jag minns när Lillgatan skulle vara med i Åsedadagens Körslag 2008 och i detta musikaliska självmordsuppdrag ställde Louise upp dirigent/lärare. Trots att hela kören verkade vara både tondöva och sakna taktkänsla ställde hon med glädje upp på detta. Jag minns när företaget var på julbord på Hotell Olof då hon var där och underhöll oss. Både Bisse med åratals erfarenhet i dansbandssvängen och Niclas Gröön med okänd erfarenhet av musik var uppe på scen för att sjunga. Även om kvaliteten kanske skiljde sig något åt mellan dom båda sånginsatserna såg hon båda två som lika stora artister. Det var nog en av hennes ledstjärna i livet; hon respekterade allas vilja för att sjunga, spela och dansa.

Jag tror inte heller att hon under gårdagens mörka novemberkväll satt i himlen och såg ner på en Åseda kyrka fullsatt av rödgråtna aniskten och där det hördes snyftande och snörvlande i varenda bänkrad. Hon fick istället det där välkända leendet på läpparna för att så många Åsedabor fick så bra underhållning denna kväll. Att så många som möjligt skulle få uppleva och beröras av sång, drama och dans var hennes uppgift här på jorden. Tack Louise för all underhållning du bjöd på och tack för all glädje du spred.

Jag förberedde mig på att minnesgudstjänsten skulle vara fullkomligt fruktansvärt och det var den, men jag hade samtidigt förberett mig för att den skulle vara väldigt vacker. Det var den.  

http://www.smp.se/nyheter/uppvidinge/lillgatan-vill-vinna-lokalt-korslag(693552).gm

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det här inlägget kommer inte att handla om hur nattsömnen är något upphackad med en liten 3 månaders bebis. Nej detta handlar om hur trött jag är på människors rent ut sagt korkade beteende i denna svåra pandemi.   Jag är trött på dom lärda, våra...

Läste en artikel i dagens Smålandspostens inför första kvartsfinalen av herrarnas SM mellan Växjö Lakers och Luleå. Eftersom dom flesta vet vilket av dom här två lagen jag sympatiserar med vill jag börja med att göra klart att det här inlägget inte ä...

Det var högst osportsliga scener som utspelade sig efter Tysklandsmatchen i fotbolls-VM när några av Tysklands ledare istället för att fira med sitt lag vände sig om för att visa sin segeryra för den svenska bänken. Att ledare för det lag som represe...

Det spelar inte så stor roll vilket land, vilket kön, vilken nivå eller vilken ålder; bussresor till bortamatcher är oftast snarlika varandra. Spelarna samlas i omklädningsrummet oftast iklädda lagets träningsoveraller eller lagjackor för att höja de...

Jag minns den där aprilhelgen 2006 när jag tog mitt ACT-test i Göteborg och mamma hade ordnat biljetter åt oss två till en show på kvällen. Jag hade aldrig sett den artisten live förut och måste erkänna att jag var lite skeptiskt till valet av show s...