Alla inlägg under september 2015

Av Emelie Ederfors - 24 september 2015 16:19

Tacksamhet är något vi i allmänhet är dåliga på att visa alla dom som lägger ner en hel drös med ideella timmar inom olika föreningar m.m Jag har upptäckt ännu ett område där vi kan bli bättre på att visa tacksamhet - nämligen människokroppen.

Förra sommarens försäsongsträning var lite jobbigare än vanligt, om jag ska uttrycka mig milt, eller ett rent helvete om jag ska gå rakt på sak. En krånglande stortå gjorde att jag fick plåga mig igenom varenda löprunda och varenda spänstpass. Med tanke på att jag springer två gånger i veckan och kör lika många spänstpass så kan man krasst räkna med ett minimum på tre timmar varje vecka med ilande och brinnande smärta. När jag sprang försökte jag tänka på något annat för att försöka stå ut och under vilopauserna mellan rusherna eller hoppen böjde jag mig ner och klämde åt med handen för att lätta på (läs lura) smärtan.

I våras tog jag mig till slut i kragen för att gå iväg och få hjälp med tån. Tack vare en mirakelkur i form av en enkel tåspridare är jag numera så gott som symptomfri. Nu har hela den här sommarens försäsong gått och jag har haft samma upplägg som föregående somrar. Löpning i förrgår och spänst igår men det var först då jag insåg hur skönt det är att kunna träna smärtfri. En hel sommar med ca 9 timmars träning i veckan utan att ägna detta en tanke eller ens minsta tacksamhet att jag nu har en fungerande kropp och utan att ha ont. Det här gäller inte bara den som tränar som en tok. Hur många har gett sig själva en klapp på axeln när ni har släpat er iväg på träningspasset trots att ni varit trötta och det har varit en jobbig, lång dag på jobbet? Hur många har gett sig själva en liten applåd för att man som 50-åring kunnat nå ner och nudda marken med fingrarna eller som 60-åring kunnat ta två steg i taget i trappan?

Gärna lite mer tacksamhet gentemot din egna kropp, den är ditt viktigaste redskap här i livet.

Av Emelie Ederfors - 18 september 2015 14:18

Nej, det här inlägget ska inte handla om den förfärliga flyktingkatastrofen, vardagliga vansinnesdåd och (o)pålitliga politiker som bryter det ena efter det andra vallöftet. Istället vill jag prata om den där gråa, mörka och trista årstiden hösten.

Visst, det kanske inte är så mysigt i mitten av november när det är kolmörk alla dom timmar då man inte jobbar och det känns så där oliiiidligt långt tills dess att man får tända upp tillvaron med lite adventsljusstakar, glögg och pepparkakor. Men frågan är om det inte är lika deprimerande nu? Bara kolla ut på dom färglatt vackra träden som skiftar i kulör likt en palett. Bedårande vackert va? Snart är den tiden förbi. Snart står dom där helt utan några löv och ser så där skrämmande olevande ut.

Kanske har ni samma problem som jag har så här i mitten av september. Trots att det är närmare till sommaren som var än det är till vintern som kommer är det inte längre ljust dygnet runt. Faktum är att det blir mörkt redan vid halv åtta-tiden, men i förnekelse tänker jag att man ska väl inte behöva tända alla fönsterlampor redan innan åtta på kvällen. Så istället går jag där hemma, trevar mig fram i ett halvmörkt hus och kommer på mig själv med att nästan längta till november. Då tänder man ju fönsterlamporna när man åker till jobbet på morgonen eftersom det är mörkt både då och på eftermiddagen och alltså är huset upplyst när man kommer hem lite trött och sliten från jobbet. Ta da, ljust och fint!

Hoppas ni läste detta och glömde bort lite om alla tråkigheter som pågår både i när och fjärran. Hoppas också att ni hinner gå ut och njuta av höstens vackra färger. Medan vi fortfarande har lite dagsljus kvar.

Av Emelie Ederfors - 1 september 2015 17:10

Det var bra tryck i Kinnarps Arena i helgen då HV-dagen arrangerades. HV:s damlag vann sin träningsmatch, desto sämre gick det för herrlaget som förlorade mot Malmö och stackars Teemu Laine som fick matchstraff plus minst en match avstängning för att han hånade domaren. Men det är ju sånt som händer när adrenalinet flödar, publiken sjunger och hoppar och det är slutspelshetta! Nä vänta nu, det är ju för tusan bara början av säsongen. Men det är ju inte lätt som hockeyspelare att hålla känslorna i styr, när det är stupalöst tighta matcher och lagen får kriga för varenda livsviktig poäng! Nä vänta nu, serien har ju inte ens börjat. Matchen då Teemu Laine hånade en domare var en av säsongens första träningsmatcher.

Jag var inte på plats i Kinnarps och har inte sett upprinnelsen till varför Laine tyckte det var befogat med valda beteende. Jag ställer bara frågan kan vi verkligen vara förvånade att antalet disciplinärenden ökar i bland annat ungdomshockeyn när små killar och tjejer få se stora stjärnor håna domare i en obetydlig och till synes oviktig träningsmatch? Och kan vi verkligen inom svensk hockey vara förvånade att det är så få som vill vara domare, ledare och matchfunktionärer?

Presentation

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards