Alla inlägg under augusti 2015

Av Emelie Ederfors - 27 augusti 2015 15:59

Innan friidrotts-VM i Peking hade jag förhoppningar att Usain Bolt skulle vinna. Inte bara för att han är en stor idrottslig förebild utan även så att man kunde räcka ut tungan till den där "orena" amerikanen Justin Gatlin. Nu när 100 m och 200 m är avklarat tänker jag inte hylla Bolt för att samtidigt kunna håna "fuskaren" Gatlin; jag tänker hylla Bolt för att han är den största friidrottaren tillika motbevisaren genom tiderna. För att fräscha upp minnet för er så har hela den här säsongen handlat om Gatlin. Han fullständigt dominerade löparbanorna inför VM och hade världsårsbästa på både 100 (9,74) och 200 meter (19,57). Bolt kom till Peking med ett säsongsbästa på 200 meter på 20.13 och dom få lopp han har gjort i år har inte med Bolt-mått mätt varit mycket att hurra för. Många tvivlade på honom och flera menade att han var slut som artist. Kommer han ens till start i VM? Börjar han inte bli för gammal nu? Hur är det med hans skadebeskymmer som förföljt honom? Hur ska han ens komma i närheten av Gatlins tider?

Idag när han bärgade sitt 10:e VM-guld motbevisade han inte bara alla tvivlare utan bevisade återigen sin storhet inom idrotten. Bolt har inte förlorat en enda VM- eller OS-final sedan 2008 (alltså sju år!) och förutom 10 VM-guld har han även 6 olympiska guld. Lägg därtill två väldigt svårslagna världsrekord på både 100 och 200 meter.

Så inget peka finger och räcka ut tungan till dagens silvermedaljör utan hatten av och en djup bugning till guldmedaljen. En värdig vinnare!

ANNONS
Av Emelie Ederfors - 20 augusti 2015 15:16

Solen skiner var dag med en behaglig temperatur. Även om juli inte var mycket att skriva hem om så kan vi ca halvvägs in i augusti fastslå att det än så länge varit en lysande sensommarmånad och det är ju en sådan där härlig tid på året. Man behöver inte gå många steg utanför huset för att få en frys full av antioxidanter i form av hallon, svarta och röda vinbär. Nu när jag går där i min trädgård och donar i princip varje dag så mår jag så bra, men det finns även orosmoln.

Det är inte bara bärbuskar som levererar; snart kommer äppelträden att släppa sin frukt i en takt av ca ett äpple per minut. Detta kan locka till sig "skadedjur" i form av vildsvin. Förra hösten hade jag nattliga besök - väldigt ofta. I år har det försvunnit 2-3 äppelträd från min tomt och jag har även fått bort lite mer sly och grenar runt om trädgården. Frågan är om det räcker?

Ett väldigt bra ordspråk är bättre att förekomma än förekommas och därför har jag några funderingar på vad jag ska ha för taktik denna höst. Jag har kommit fram till att det finns tre olika alternativ:

1. Samla upp all fallfrukt, vilket borde göra grisarna mer ointresserade av att hälsa på. Problemet med det är: vad gör jag med dom uppsamlade äpplena? Köper någon form av låda eller behållare av Försvarsmakten som är omöjlig att göra intrång i (vad kostar inte en sådan?) eller tar in all frukt (men hur illa kommer det inte börja lukta inomhus då?)

2. Strunta i att samla upp äpplena och bara hoppas på det bästa. Känns väldigt osäkert faktiskt.

3. Samla upp ungefär hälften av fallfrukten och om svinen lockas dit av den halvan som ligger kvar finns det en lösning. Djurrättsaktivister och djurskyddsföreningar behöver inte läsa nu. Då kan jag sitta på altanen och kasta den uppsamlade halvan på dom där svinen. Som jag ser det finns det bara två problem med detta alternativ. Dels att jag är fruktansvärt dålig på att träffa och om jag nu skulle träffa hur skulle djuret reagera om det var "skadeskjutet"?

Vilket alternativ tycker ni är bäst?

ANNONS
Av Emelie Ederfors - 6 augusti 2015 15:50

Äntligen dags för premiär! Jag vet inte om det är för 24:e eller 25:e gången men jag är lika lyrisk som dom andra gångerna det har varit dags att snöra på sig skridskorna. Den, för vissa tråkiga och för alla nödvändiga försäsongsträningen lider mot sitt slut. Alla timmar i gymmet, alla löpturer i regn, blåst eller gassande sol, svettiga cykelintervaller, tusen hopp och hundra ruscher. Armhävningar, knäböj och plankan i alla dess former. Allt för att vara redo för dom där första "kalv på grönbete"-skären och resten av säsongen. Men är egentligen alla hockeyspelare redo för ispremiären? Om alla var fysiskt redo borde väl ingen ha träningsvärk och känna sig som Agda 97 dagen efter den där efterlängtade premiären?

Detta har fått mig att tänka lite, hur jag som målvakt kan förbereda mig på bästa sätt inför säsongen. Inte bara försäsong för att bli så stark och uthållig som möjligt utan även göra kroppen redo och vänja "hockeymusklerna" för det som komma skall. Som en parentes kan jag väl säga att jag kanske inte förtjänar Nobelpriset i snabbtänkhet när det tog dryga 20 säsonger innan jag såg ljuset.

Så nu mot slutet av försäsongen har jag ändrat lite i träningen och lagt till lite övningar som imiterar det som vi gör på isen. Skridsko-mot-stolpe (fast utan förflyttningen), skridskoskär med en handduk under "skär-foten" och "plockningar" med hantlar för explosiviteten.

Jag vet inte om det är 24:e eller 25:e gången men jag är lika fysiskt redo som dom andra gångerna vad gäller uthållighet, styrka och rörlighet. Om mina ljumskar och andra "hockeymuskler" är redo för ispremiären får vi se imorgon eller rättare sagt i övermorgon då jag ska ta mig ur sängen.


Av Emelie Ederfors - 4 augusti 2015 16:29

Så har jag haft borgmästartiteln i drygt en av 104 veckor och utan att ha fått en skriftlig och utförlig arbetsbeskrivning av uppdraget blir det ju lätt att man börjar drömma om vad det innebär. Detta drömmande är också till stor del baserat på hur borgmästare och andra storfräsare inom samhället har det i Hollywoodfilmer m.m Som hedersborgmästare tänker jag mig att alla medborgare stannar upp och bugar djupt när jag visar mig på gatan och att jag alltid i offentliga sammanhang har flertalet unga, vältränade och stiligt kostymklädda livvakter med både tuffa solbrillor och öronsnäcka. Första scenariot till viss del sant, jag har fått flera grattishälsningar "på stan" och även någon som till och med tog av sig kepsen för att hälsa. Andra scenariot kommer nog tyvärr inte inträffa. Vidare drömmer jag om statsbesök. Borgmästaren måste väl ändå hälsa på Baracken i Vita Huset och varför kan inte han komma och hälsa på i mitt residens i Baggatorp? Och när vi ändå pratar om andra viktiga personer; jag tänker mig mingelparty i massor, invigningar och klippa band, kanske även Nobelmiddagen. Jag undrar bara vart borgmästarens inbjudan till det kungliga dopet och Konungens 70-års fest är? Borgmästartiteln måste ju överlag innebära ett liv i lyx och flärd; champagne till middagen ikväll och förresten säljer dom hummer på Konsum?

Rrrrrrrrrrrrring, rrrrrrrring. Emelie, vakna!

Oj då, nu får jag nog sluta drömma och börja ta tag i borgmästeriet på allvar. Som borgmästare måste jag ju se till att alla samhällets invånare är lyckliga och mår bra, att det inte finns någon fattigdom, att det inte förekommer någon mobbing, varken i skola eller på arbete, att det inte förekommer någon diskriminering på grund av kön, sexuell läggning eller ursprung. Kort och gott att alla samhällets invånare respekterar alla samhällets invånare! Är jag kanske med det här tankesättet tillbaka i drömmarnas värld? Kanske, men jag hoppas att jag kommer göra ett bra samhälle ännu lite bättre under mina två år och är det någon som har konkreta förslag på förbättring eller projekt är ni varmt välkomna att framföra dom i mitt residens. Konkreta förslag på hur det här samhället ska kunna komma lite närmare drömmarnas värld.  

Presentation

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2015 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ kinesiologen med Blogkeen
Följ kinesiologen med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se