Igår såg jag första avsnittet av miniserien om Fröken Friman på SVT. En otroligt bra serie om kvinnornas kamp och situation för hundratalet år sedan med en strålande Sissela Kyle i en av huvudrollerna. Förvånad satt jag nermyst i soffan och insåg hur kvinnosynen och hur kvinnorna behandlades förr i tiden. För så ä det ju inte idag? Idag visar väl alla män respekt gentemot dom av det kvinnliga könet? Det kan jag väl inte direkt säga med tanke på att jag satte julmatsresterna i halsen när jag hörde om Zlatans uttalande. Denna Zlatan som man först tyckte bara var en kaxig och dryg uppstickare men för att sedan bli totalt charmad av hans leende och obegripliga både dialekt och svar på tal gentemot journalister. Nu är han tyvärr nere på botten i mina ögon.

Jag blir förbannad om inte till och med ursinnig eller rosenrasande när två av dom största stjärnorna i landslaget uttrycker en total brist på respekt gentemot sina jämlikar. För det är så det är; alla fotbollsspelare är jämlikar oavsett kön. Damlandslaget i fotboll har gjort samma, om inte mer, uppoffringar och lägger ner lika mycket tid och energi på sin idrott. Det är ingen skillnad på damlandslaget och herrlandslaget. Dom lever och andas en idrott, en idrott som dom båda två älskar. Det verkar som Zlatan helt har glömt bort att damerna också får slita på gymmet, köra intervaller m.m för att kunna prestera på planen. För Zlatan verkar det bara handla om kronor och ören vad gäller fotbollslandslagen, som om pengar skulle vara något orosmoln för honom. Med den lönen skulle väl han nästan på egen hand kunna hålla fotbolsförbundet under sina magnifika vingar.

För att spä på med ännu mera agg gentemot Zlatan blir jag väldigt förvånad över uttalandet han gjorde om att jämföras med Sveriges bästa damspelare. Han måste vara väldigt instabil och otrygg i sig själv om han blir kränkt, bestört och ledsen över att jämföras med en av världens absolut bästa spelare på damsidan.