Vi människor verkar ständigt leta i desperat jakt på en quick fix; den där dieten där man kan fortsätta leva livet, frossa helt utan hämningar och inte behöva hålla på med sånt där trams som kallas motion och ändå rasa i vikt. Först skulle man kalkylera med Glykemiskt Index, sen skulle man ösa i sig bacon och smör i stora lass men kolhydrater var absolut förbjudet. Den senaste i raden som folk tror ska lösa alla vikt- och hälsoproblem men kanske till och med alla övriga personliga problem är 5:2. Ät så mycket du vill fem dagar i veckan och ät absolut ingenting 2 dagar. Du kommer bli smal, stark, vacker och lycklig! Med tanke på min omgivnings säkerhet vad gäller en fastande Emelie så har jag inte testat denna magiska mirakeldiet, men jag ställer mig lite skeptisk.

Jag ställer mig nästan ännu mer skeptisk till all gratis reklam som alla dessa trenddieter får i media. Den senaste i raden slog jag upp i en kvällstidning i fredags. "Så överlever du julbordet med 5:2 dieten". Jag har full förståelse för att dessa quick fix-sökarna är lite oroliga hur dom ska kunna leva lyckliga under denna högtid. Hur ska man göra på en lyxig herrgård som har dukat upp med massor av god mat och god dricka när man MAX får äta i sig 500 kalorier? På hela den dagen?! Vilket huvudbry... Mitt första tips är att inte boka in ett julbord samma dag som en fastedag. Bingo!

Men mitt huvudbry är hur det här med problemet som 5:2 fantasterna verkar stå inför så här inför Jul. Men var inte hela grejen med 5:2 att det räcker med att fasta två dagar för att sen kunna äta exakt precis som man vill och kunna leva lycklig resten av veckans dagar?