Jag och min bror Daniel är väldigt lika vad gäller envisheten, att vi båda är ambitiösa och drar väldigt gärna igång projekt, både stora och små, både till höger och vänster och gärna så många som möjligt igång samtidigt. Det finns dock en sak som skiljer oss två åt, markant. Jag är plugghästen med glasögon, akademiker ut i fingerspetsarna som bara älskar att läsa mig till saker. Daniel däremot är praktikern som aldrig ens har sneglat på en instruktionsbok. Så var det förra fredagen dags för syskonen Ederfors att sätta sig i samma skolbänk då det var dags för BAS-U kurs. BAS-U??? Vad fasen är det, jag kan villigt erkänna att jag googlade på vad det handlade om, alltså läste mig till det. Det står för Byggarbetsmiljösamordnare och genast så fick jag lite oroliga fjärilar i magen. Jag kommer ju sitta där tillsammans med åtta väldigt erfarna grävmaskinister och framstå som en komplett idiot. Vad fasen kan jag om det området egentligen? Jag har ju aldrig suttit i ens en minigrävare! Det närmaste jag har varit en byggarbetsplats är när jag har sneglat på husritningar som ligger på Daniels skrivbord! Panik! Lugn nu Emelie, ta några djupa andetag, det här med att sitta i skolbänken och skriva prov är din grej.

För visst är det härligt med den här pirriga, lite nervösa känslan som infinner sig när man slår sig ner i skolbänken och tar fram pennorna? Ingen som helst aning om vad som förväntas av eleverna, hur kursledaren ska vara, helt enkelt vad som komma skall. Och visst är det härligt att sitta där och suga åt sig likt en tvättsvamp oavsett om det handlar om kroppens muskler, rockens historia eller arbetsmiljö på byggarbetsplatser? Och visst är det härligt med den där känslan som infinner sig sekunderna innan man får ett prov, test eller en gigantisk tenta framför näsan. Oavsett om det är ett litet fjuttigt test som är värt 5% av kursen eller en tenta på HELA kursen så är det "Do or die"! Man är taggad till tusen och bara längtar efter att få leverera.

Det verkar som den pirriga känslan inför, tvättsvampsfilosofin och Do or die-känslan hjälpte mig trots att det var ett ämne som jag inte hade en aning om. Full pott på provet!

Eftersom jag har väldigt höga krav på mig själv var full pott det minsta man kan begära. 100% på ett prov är bara en dag på jobbet. Det som jag gladdes mer åt var att Daniel, som har gett skoltröttheten ett ansikte, också fick alla rätt på provet!

Dagens avslutande kloka ord är:

1.  att en skoltrött person inte automatiskt är en idiot och helt omöjlig att lära sig något.

2. att en gång akademiker, alltid akademiker and I love it!