Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Emelie Ederfors - 13 april 2015 09:54

Åh, jag var så på hugget igår morse och såg verkligen fram emot en hel dag ute i trädgården, helt utan träning eller andra åtaganden och uppdrag! Men som ett försenat och väldigt osmakligt aprilskämt höll vindbyar åt alla väderstreck på att blåsa bort både mig och krattan. Det var bara att ge upp trädgårdsplanerna och fråga sig vem fasen som hade beställt Gudrun-vindar, hagelskurar i två omgångar och lite ösregn emellanåt just till igår?!

Tur för vädergudarna att det finns lite projekt även inomhus, annars hade jag nog svurit betydligt längre och grövre svordomsharanger till dom. Gårdagen bestod i stället av målning och lite tapetsering. Idag ska jag bara ut i trädgården efter jobbet; om det nu inte snöar som det gjorde imorse. April, april kan vi inte få säga sköna maj välkommen snart?

ANNONS
Av Emelie Ederfors - 9 april 2015 10:09

Det har varit väldigt mycket hockey i alla dess former på senaste tiden, både positiva och negativa upplevelser. Det finns säkert fler som är involverade inom hockeyn som efterlyser lite andrum så här i slutet av säsongen 14-15. Så här kommer ett inlägg som inte har med hockey att göra.

Som alla har märkt är det vår i luften! Och det är väl bara hur härligt som helst?! Man slipper klä på sig som en eskimå så fort man ska ut utan kan istället strosa omkring i ballerinaskorna och en mockajacka (av många som finns i garderoben. Det är ljust på morgonen när man går ut på promenad och det är ljust längre på kvällarna så man hinner vara ute i trädgården en lång stund även på vardagar efter jobbet. På tal om trädgården: Krokusar i olika färger och snödroppar dryper gräsmattan samt att knoppar av pionerna börjar krypa fram. Hockey-VM på olika håll och SM-finaler som drar igång. Nej! Kära läsare, ta fram tippex och sudda ut den sista meningen, det skulle ju inte handla något om hockey. Tillbaka till det "normala" livet och vårens ankomst: mjukglassmaskinen på macken är igång och årets första grillning borde inte vara långt borta heller.

När jag ändå pratar om vår, knoppar och trädgård:

Är det någon som vet vad det här är för liten rackare?

   

ANNONS
Av Emelie Ederfors - 3 april 2015 08:47

Enligt SCB finns det endast 34 st i hela Sverige med efternamnet Ederfors och det var en tung dag för flertalet av dom igår. Tre Ederforsare vaknade upp i ett soligt men blåsigt Malmö med vetskapen om att laget blivit utslagna i kvartsfinalen av hemma-VM och drömmen om en medalj försvann. Man kan ju tycka att den här situationen är en katastrof och att det är rent ut sagt åt helvete. Många i och runt om kring laget frågade sig "varför kunde detta hända?"

Tack vare mitt efternamn behöver jag inte gräva ner mig i denna fråga och anse att gårdagen var ett helvete. Det finns andra med detta vackra efternamn som hade en btydligt tyngre dag igår. Om man jämför med det helvete dom har haft den senaste månaden är mitt "helvete" just nu en fis i rymden. Att förlora en VM-kvartsfinal är ingenting mot att förlora den man älskar. Mina tankar går till dom närmast sörjande som frågar sig "varför kundde detta hända?"

Av Emelie Ederfors - 20 mars 2015 07:03

Det var ett tag sedan jag skrev något inlägg. Det har varit mycket med hockeyn, mycket med jobbet och många tankar och funderingar i det privata livet. Men här kommer en liten uppdatering från mitt upptagna liv. Igår spelade jag min sista match för KHK - för den här säsongen hoppas jag. Vinst med 7-3. Idag bär det var av till det blå-gula varuhuset i Halland (utan att göra någon reklam...). Kan väl kanske inte räkna med någon vinst idag, men förhoppningsvis med en drös av kap. Imorgon börjar äventyret med stort Ä; samling med landslaget för förläger i Trelleborg och sedan VM på hemmaplan. Där hoppas jag på flertalet vinster.

Av Emelie Ederfors - 12 mars 2015 08:09

Karlskrona HK spelade sig upp i hockeyns finrum och knappt hann dom börja dela ut SHL-löpsedlarna till fansen innan den ena journalisten efter den andra började jämföra denna skrällen med Växjö Lakers framgångssaga några år tidigare. Visst finns det vissa likheter mellan dom båda klubbarna och det är jättegulligt att alla ni pålästa journalister tar upp det. Men här måste jag som är "hockeyfeminist" och damhockeyförespråkare dra ordentligt i nödbromsen.

Det finns nämligen en väldig stor skillnad mellan den lyckliga sagan som stavas Växjö Lakers och den som stavas Karlskrona HK. Ni som känner mig vet nog vart jag vill komma. Skillnaden klubbarna emellan är att Karlskrona har en fungerande och stor tjej- och damhockeyverksamhet. Jag tror och hoppas att om KHK dam hade gått till kval till högsta serien hade dom inte blivit stoppade av föreningen.

Nog om det som hände 2011, eller som inte hände. 2015 spelade sig Karlskrona HK upp i SHL och det är personligen helt sanslöst galet och fortfarande helt ofattbart! Jag får nypa mig i den gåshudsfulla armen när jag tänker på det. Jag skickar ett stort grattis till alla herrlagsspelare, tränarstaben och hela vägen ner till minsta knattespelare som tillsammans med föräldrar hjälper till med både ekonomi och tid.

För egen del känns det rätt så häftigt att min förening har gått upp i högsta serien. Det är vi som är KHK och vi spelar ta mej tusan i en SHL-förening! :-) 

Av Emelie Ederfors - 9 mars 2015 11:20

Natten till i lördags vid halv ett-hugget när jag inte kunnat sova någonting, varje sväljning var mer än en möda och varje hostning kändes som att lungorna var på väg ur kroppen (just då hade jag varit glad om lungorna hade försvunnit från kroppen) insåg jag att jag inte skulle kunna spela matchen mot Lund. Det var andra gången i år som jag varit tvungen att säga nej till match på grund av sjukdom och med tanke på att jag bara spelat en handfull matcher den här säsongen så blir det ingen bra procent på sjukfrånvaron.

Att säga nej till match på grund av sjukdom är något jag i hela mitt liv dragit mig för att göra. Om jag så nästan har legat på dödsbädden så har jag alltid kravlat mig ur den för att dra på mig munderingen. Ont i magen, ont i halsen, ont i huvudet eller ihållande hosta har inte spelat någon roll. Jag har alltid haft det mottot att aldrig säga nej till match. Man vill ju inte vara den som viker ner sig, den som sviker och förstör för laget. Man kan ju inte vara en svikare eller en vekling.

Men i lördags då jag mestadels låg i soffan, kollade på tv:n, hostade och den mest krävande aktiviteten var en både kort och lugn promenad i skogen så kände jag faktiskt lite stolthet över mig själv. Efter 24 år som aktiv hockeyspelare har jag lärt mig att inte äventyra min hälsa för att spela en match. Hade jag spelat denna till synes obetydliga match i fortsättningsserien hade jag kanske i värsta fall aldrig mer kunnat dra på mig munderingen  och uppleva dom där 60 minutrarna som vi hockeyspelare lever för.

Av Emelie Ederfors - 4 mars 2015 15:08

Äntligen har domen fallit och som jag har våndats inför detta. Jag har förberett mig på allt från en specialdesignad, med andra ord svindyr, skosula eller ett lika dyrt inlägg till en hemsk operation som inte lockar mig jättemycket. Jag har föreställt mig att personen mittemot mig ska lägga pannan i djupa veck  och ropa ut till sin chef "Kenta, jag behöver lite hjälp här". Eller nästan ännu värre ett spontant hångarv och "Kenta, det här fula åbäket måste du se!" Men när jag drog av mig strumporna och han fick se min "skönhet" till stortå var det varken veckad panna eller hångarv. Han nämnde heller inte Hallux Valgus en enda gång utan sa bara: "Emelie, du har en kass stortåled, det är helt glappt i den" punkt slut. Inget kollapsat fotvalv, ingenting om ärflighet, fel skor eller ordet kärring. Så tydligen har min stortåled råkat ut för yttre våld; med andra ord hockeyrelaterat våld; med andra ord puck på foten på något sätt. Och det korkade huvudet har inte ens märkt detta utan glatt stoppat ner fotstackaren i ett par skridskor dag ut och dag in, år efter år. När den inte varit instängd i ett par illaluktande skridskor har huvudet istället beordrat löpning, hopp på höjden och längden samt snabba fötter.

Nu har sjukgymnasten som jag träffade igår gett huvudet helt andra order. Anpassning och avlastning. Vad gäller det första är jag inte helt säker på att jag förstår innebörden men jag kan tänka mig att han vill att jag ska gå av isen och sluta springa när det gör ont, till exempel. Avlastning betyder att jag har fått hudfärgad coachtejp för att staga upp denna kassa led och att jag ska ha en tåspridare mellan tårna när jag sitter på jobbet. Varken tal om operation eller förödmjukande kommentarer. En lättnadens suck och nya steg mot en problemfri stortåled.

Av Emelie Ederfors - 28 februari 2015 21:34

Idag är det en månad kvar. En månad till ett sjuhelsikes stort äventyr. En månad fylld av en pirrande och förväntansfull känsla i magen. Nu går förberedelserna för spelarna in i slutfasen. Det gäller att göra allting rätt; äta rätt, träna rätt och vila rätt. Pasta, stretching, vatten och skotträning. Hur man ska förbereda sig som spelare inför en viktig prestation är jag rätt så bekant med, men hur förbereder man sig som ledare? Se till att skjortorna är strukna, se till att alla pennor fungerar och att alla papper är i sin ordning - behöver man göra något mer? Eller ska jag bara gå med det här härliga pirret i magen i en hel månad nu?

Som ledare kanske man skulle ta till ett annat spelarknep; nämligen visualiseringen. Det jag då ser framför mig när jag blundar och andas djupa, långa andetag är att damhockey-VM i Malmö blir en stor folkfest, bra tryck på läktarna, mycket mediabevakning och så klart svenska framgångar. En månad kvar! 

Presentation

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2019
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ kinesiologen med Blogkeen
Följ kinesiologen med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se