En lång svit är bruten. Småland, som länge varit dominanter i Stålbucklan och distriktslagssammanhang på tjejsidan, gick inte till finalspelet uppe i Stockholm. Hur jag än vrider och vänder på det kan man inte komma ifrån att jag som ordförande i damkommittén i Småland har stor del i det som har hänt. Samtidigt som jag går och övar på försvarstal med innehåll som "det är små marginaler", "vi hade några bra 98:or som vi tappade till detta året" och "sviter är till för att brytas förr eller senare" hör jag ändå den där rösten långt bak i huvudet som säger: Emelie, du har misslyckats. En dag som denna vill man inget annat än att dra täcket över huvudet eller bara säga "äh, nu skiter jag i det här, åt h-e med allting". Man har ett tungt ok på axlarna, någonting som gnager en och samtidigt ett spöke likt det i En Julsaga som ständigt tjatar: varför gjorde ni som ni gjorde? Det känns som jag i mitt agerande har svikit spelare, föräldrar, ledare och förbundet.

Så ja, det har inte varit den bästa av dagar. MEN! Det finns inga problem, det finns bara möjligheter! Kanske tack vare att vi i Småland inte gick vidare har flera medier uppmärksammat att det inte finns något tjejlag här i distriktet. Ett långt reportage i P4 Kronoberg och en annan form av lokalmedia kommer antagligen göra någonting av det här. Det finns föreningar runt om i Småland som inte gör ett dugg för att få igång någonting, det finns föreningar som har misskött sin tjejverksamhet och det finns sådana som agerar som min kära mormors uttryck: "De ä mest bäre käften o bakbeina (mycket snack och lite verkstad på svenska). Dom får sig en liten känga av det här och dom två mönsterföreningarna vad gäller tjejhockey, Lenhovda IF och IF Troja/Ljungby lyfts fram. Tänk om fler föreningar följde efter i deras fotspår! Jag riktar ett stort tack till LIF och Troja för det jobb dom gör för tjejhockeyn här i distriktet.

Inget tjejlag i HELA Småland och färre antal spelare än föregående år - många kanske tror att det är kris eller till och med att botten är nådd.

Men kom ihåg att när botten är nådd finns det bara en riktning.