Man kan lätt bli deprimerad när man läser tidningen; Ukraina-krisen, Ebola, Gaza och det som kanske berör oss svenskar mest just nu - skogsbranden i Västmanland. Det är en fruktansvärt katastrof och den största branden i modern tid i Sverige. Men medan brandmän jobbar dag ut och dag in, frivilliga ställer upp som arbetskraft och andra människor startar insamlingar så ska politikerna hålla på med det enda som dom kan: att "tjabba" med varandra.

Miljöpartiets Åsa Romson sa att Sverige måste ha ett eget vattenbombningsplan och lovade någon slags satsning på beredskapen på x antal miljoner som skulle trollas fram. Svar på tal: Försvarsministern tyckte att det var lågt av MP att utnyttja en sådan här fruktansvärd (eller som hon sa: exceptionell) situation för att framföra sin politik. Att "tjabba" tillbaka på motståndarsidan medan branden rasar okontrollerat är ju helt i sin ordning... Men faktum är att man inte behöver vara någon Einstein för att rätt och slätt kunna konstatera att båda två har rätt fast på olika sätt. Åsa Romson var efterklok och vi kan väl alla hålla med om att OM Sverige hade haft ett vattenbombplan hade det kunnat sättas in myket tidigare och förödelsen av branden hade begränsats. Försvarsministern menade att vi kan låna plan från andra länder inom den Europeiska Unionen. Också helt rätt; jag menar någonting vettigt ska vi väl ha EU till?

När en person har omkommit, en ligger svårt brännskadad, över tusen personer har tvingats lämna sina hem och virke för ett värde av väldigt många svenska kronor har, bokstavligt talat, gått upp i rök borde väl politikerna kunna strunta lite i självgodheten och släppa lite på prestigen? Strunta i hur antagonisterna vill lösa situationen och bara ha fokus på sitt egna. På tal om fokus hade försvarsminstern en lösning på den här situationen. "Fokus just nu är att rädda liv och förhindra spridning av branden". No shit - förmedla genast det till dom tappra brandmän som jobbat frenetisk sen den 31:a juli!

Det är till dom och andra som bekämpar det här infernot, till dom som tvingats lämna sina hem, till dom som har fått skog och livsverk förstört och till alla andra som är berörda av skogsbranden som mina tankar går nu.