Igår var jag inne i Växjö för att se en dokumentär på bio. Medverkande var människor från flera olika länder, olika åldrar, olika yrken och med olika ekonomiska förutsättningar. Dom här människorna hade bara en sak gemensamt; dom delade kärleken till en och samma person. Den röda tråden i dokumentären var att beskriva med tre ord vad Bruce Springsteen betyder för dig. Samtidigt som jag satt och förundrades av dom olika historierna som berättades försökte jag komma på vilka tre ord jag skulle använda för att beskriva min förebild.

Passion. Sedan första gången jag såg Bruce och The E Street band har jag alltid sagt att han har en sådan energi på scenen att han skulle kunna generera el till en hel storstad om man kopplade på en generator på honom. Han går ut på scenen med den inställningen att vad vi gjorde igår spelar ingen roll och vad vi kommer att göra imorgon spelar ingen roll. Det är ikväll det gäller.

Musikalitet. Det spelar ingen roll om han basunerar ut politiska budskap i en pulserande rocklåt tillsammand med ett storband eller om han stå ensam med sin gitarr på scen och sjunger om en ungdoms svårhet att bli vuxen. Det låter lika bra vad han än gör.

Omsorg. Under hans konserter får jag som besökare känslan av att han sjunger för mig, och BARA för mig. Dom flesta andra artister och band har en låtlista för konserten som dom håller sig till. Om så arenan skulle braka ihop fortsätter dom spela dom låtarna i den ordningen som det står. Bruce däremot känner av publiken och anpassar låtval till stämningen. Han verkar alltid ha i åtanke "vad ska jag köra för låt för att just den här publiken just ikväll ska få en så bra upplevelse som möjligt".

Det var en drygt två timmar lång lärorik, känslosam, underhållande, ja till och med religiös och sexuell upplevelse. Jag blir helt stum av beundran när jag tänker på detta fenomen, på denna duktiga, roliga, sexiga och omtänksamma karl. Det enda jag kan säga är tre ord: Simply the Best!