Nu ska jag berätta historien om en (nästan) helt vanlig tjej, fast hur vanligt är det att man inom loppet av drygt två år byta adress sex gånger? Under de senaste somrarna har hon jobbat i familjeföretaget och har i det haft en väldigt stor trygghet. Hon har trivts bra med arbetsuppgifterna och de övriga i företaget har uppskattat henne och det hon gör för företaget. Hon har inte behövt stressa i jobbet förutom någon gång ibland när scannern är lite tjurig vid inmatning av fraktsedlar. Hon har kunnat bestämma sina arbetstider helt själv och kunnat anpassa dom till träningen som är så viktig för henne. Om hon ska träna mer någon dag eller ska iväg på någon träning någon annanstans har hon kunnat sluta tidigare för att kunna ta igen den arbetstiden någon annan dag när det är lugnare på träningsfronten.

Men, likt flyttfåglarna, när sommaren övergår till höst har hon känt sig tvungen att fara någon annanstans där förusättningarna är bättre för det hon värderar så högt här i livet. Nu jobbar hon på ett jobb där hon stressar hela tiden förutom på rasterna då hon bara får höra klagan från andra anställda om hur jobbigt jobbet är eller där dom spekulerar när det ska sägas upp folk och hur många. Eftersom hon är inhyrd från ett bemanningsföretag ser dom fast anställda ner på henne och hon får ingen uppskattning för det jobb hon gör. Hon pendlar cirka en och en halv timme till detta jobb och hon har absolut ingenting att säga till om vad gäller arbetstider. Nu kanske ni undrar varför en människa lämnar tryggheten i femiljeföretaget för ett sånt "skitjobb"? Svaret består av fem ord. Jag gör det For love of the game! Jag älskar att spela hockey, att känna känslan av att vara en del av ett helt underbart gäng tjejer som alla gör uppoffringar och strävar mot ett gemensamt mål och jag älskar känslan av att sträcka upp armarna i luften efter en vinst på straffar och bli omfamnad av lagkompisarna! Det är därför jag gör som jag gör nu; känslorna som jag får uppleva på isen är så viktiga för mig och dom slår ut dom negativa känslor jag upplever i arbetslivet.