Vad skulle du kunna betala för en biljett till Moncton, Canada? Just i dag skulle jag kunna betala, tja... låt säga ungefär en miljon. Dollar! Moncton kanske inte är jättekänt för att vara en exotisk stad eller ett stort turistmål. Förutom ett franskspråkigt universitet och Magnetic Hill där bilar dras uppför en backe (på grund av vad som måste vara en gigantisk magnet i berget) så är kanske inte Moncton så där jättehett. Anledningen till att jag skulle kunna offra en arm för att få vara där just i dag är för att Bruce Springsteen har en spelning där. Tyvärr så har jag ju inte en miljon så att jag kan chartra ett privatplan dit så jag får helt enkelt tänka tillbaka till den där underbara kvällen (och förresten hela helgen) i slutet av Juli. Så fort jag tänker på den spelningen får jag, precis som jag tror att flera andra av dom drygt 65000 som var där, en sån där härlig rysning genom hela kroppen! Det blir gåshud bara sådär när jag tänker på bandets lilla irländska dans under Shackled and Drawn, Bruce hyllning till Big Man under My city of Ruins och inte minst Tenth Avenue Freeze out, när Bruce rockar loss totalt under min älsklingslåt Ramrod och när hela Ullevi gungar som om en 7,5 jordbävning drabbar staden till Born in the USA tätt följt av ännu en favorit - Born to Run! Det var inte bara Bruce som var gudomlig denna kväll; Nils Lofgrens gitarrsolo under Because the Night, Little Big Mans otaliga saxsolon (och då framför allt det i Jungleland) och Max Weinbergs trumsolo under Born in the USA där jag var helt säker på att karln skulle få en hjärtinfarkt. Med andra ord den kvällen var magisk och jag skulle lugn kunna betala en miljon för att få uppleva den igen!

Eftersom den här bloggen ska handla om träning och hälsa tänkte jag skriva lite om likheten mellan jakthundar och hockeyspelare. Finns det verkligen en likhet mellan dom två? Ja självklart, svarar jag då. Under hela sommaren är jakthundarna fastbundna i koppel och allt dom kan göra är att känna lukterna efter djuren som dom vill jaga efter och tänka sig att "om jag var lös så skulle jag sätta efter det här djuret på si eller så sätt". Vi hockeyspelare får under sommaren göra rörelser som liknar skridskoåkningen och rörelserna på isen så mycket som möjligt men ändå inte spela match. Både jakthundarna och hockeyspelarna håller sig fokuserade även när det inte är säsong för att inte dattna av och tappa stinget. Sedan kommer den euforiska känslan i augusti ungefär när jakthunden får dra på sig pejlen och släppas ut i skogen och sätta av i full galopp efter bytet och hockeyspelaren får dra på sig den svettluktande träningströjan och ta första skäret ut på en nyspolad is. Så Dexter: Jag förstår känslan du har nu när du sätter av under första jaktdagen, jag hade min för drygt två veckor sen. Glömde nästan, lycka till med jakten! Det finns alltid plats i frysen för lite kött!

 

http://halsotips.blogspot.se/

2 september 2012 18:33

Nice skrivet ederfors! kanske har missat något med usa.. :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det här inlägget kommer inte att handla om hur nattsömnen är något upphackad med en liten 3 månaders bebis. Nej detta handlar om hur trött jag är på människors rent ut sagt korkade beteende i denna svåra pandemi.   Jag är trött på dom lärda, våra...

Läste en artikel i dagens Smålandspostens inför första kvartsfinalen av herrarnas SM mellan Växjö Lakers och Luleå. Eftersom dom flesta vet vilket av dom här två lagen jag sympatiserar med vill jag börja med att göra klart att det här inlägget inte ä...

Det var högst osportsliga scener som utspelade sig efter Tysklandsmatchen i fotbolls-VM när några av Tysklands ledare istället för att fira med sitt lag vände sig om för att visa sin segeryra för den svenska bänken. Att ledare för det lag som represe...

Det spelar inte så stor roll vilket land, vilket kön, vilken nivå eller vilken ålder; bussresor till bortamatcher är oftast snarlika varandra. Spelarna samlas i omklädningsrummet oftast iklädda lagets träningsoveraller eller lagjackor för att höja de...

Jag minns den där aprilhelgen 2006 när jag tog mitt ACT-test i Göteborg och mamma hade ordnat biljetter åt oss två till en show på kvällen. Jag hade aldrig sett den artisten live förut och måste erkänna att jag var lite skeptiskt till valet av show s...